Arbetsrätt; introduktion

Arbetsrätten behövs för att det skall kunna finnas klara spelregler mellan arbetstagare och arbetsgivare. Lagen om arbetsrätt har i grunden skapas för att skydda den svagare parten, arbetstagaren betraktas alltid som den svagare parten.

Förr i tiden var Slavarbete vanligt förekommande också Hjonen. Den moderna arbetsrätten fick sin början i 1800-talet då det blev mer allmänt att utföra arbete mot en belöning. Från denna tid framåt har avtalsfrihet och arbetskraftens fria rörlighet blivit allt större ledstjärnor. Det skedde stora förändringar i den finska lagen gällande arbetsrätten då Finland gick med i EU 1995.

Arbetsrätten består av flera lagar:

· Arbetsavtalslag 26.1.2001/55

· Arbetstidslag 18.3.2019/872

· Semesterlag 18.3.2005/162

· Arbetarskyddslag 23.8.2002/738

· Lag om kollektivavtal 7.6.1946/436

· Lag om samarbete inom företag 334/2007

· Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män 8.8.1986/609

Arbetsrätten delas ofta in i två delar: individuell och kollektiv arbetsrätt. Den individuella arbetsrätten tar upp de regler och rättskällor som uppkommer mellan den enskilda arbetstagaren och arbetsgivaren, utan att något kollektivavtal eller fackförening är direkt inblandad. De två viktigaste rättsällorna i den individuella arbetsrätten är:

a) Arbetsavtalet som ingås mellan arbetstagaren och arbetsgivaren

b) Den lagstiftning som med både påtvingande samt rekommenderade regler styr förhållandet.

Det är viktigt att sära på vilka lagar och paragrafer som är påtvingande och de som är rekommenderade.

Den kollektiva arbetsrätten berör den del av arbetsrätten där fackorganisationen är inblandad. Hit hör kollektivavtalslagen, lag om medling vid arbetstvister, lagen om arbetsdomstolen och samarbetslagen.

Vid stiftande av ett arbetsavtal är det viktigt att tänka på att ett arbetsavtal som strider mot kollektivavtal inte gäller. Man kan inte heller inte avtala om sämre förhållanden än det som står i grundlagen om är påtvingade rättigheter. Nya lagar påverkar redan existerade avtal, retroaktivt. Har man frågor gällande sitt arbetsavtal så skall man fråga arbetsgivaren, det är viktigt att båda parterna vid stiftande av avtal förstår innebörden av avtalet, samt att de har samma uppfattning om betydelsen. Därav är det viktigt att ett arbetsavtal är så tydligt som möjligt, för att undvika missförstånd och vilseleddhet.

På arbetsplatsen skall det alltid finnas en gemensam plats som alla på arbetsplatsen har tillgång till, här skall både kollektivavtal samt lagstiftningen finnas. De kan finnas på en elektronisk plattform som t.ex. ett intranät.

Bild: https://hrbloggen.se/2014/02/provanstallning.html

Egna tankar:

Det är bra att det finns en lag gällande detta i Finland, utan ett skydd för arbetstagare skulle det bli frispel bland arbetsgivarna och de skulle kunna göra hur de tycker och vill, även arbetstagaren skulle ha ett större utrymme att göra fel mot arbetsgivaren. Speciellt viktig i dagens läge är jämställdhetslagen, den har varit mycket aktuell den senaste tiden och jag anser att det är bra att vi uppdaterar den så att den passar vår moderna tid. Kvinnor skall enligt mig ha lika rätt som män på arbetsplatsen.

Jag har själv aldrig stött på några problem med arbetsskyddet. Jag har medvetet jobbat fler timmar än lagligt under en viss tid på ett sommarjobb, dock gick jag själv med på detta och jag har ett lojalt förhållande med min chef.

På ingen av mina tidigare arbetsplatser har jag stött på våra kollektivavtal eller någon lagstiftning. På min nuvarande arbetsplats vet jag att det inte finns en plats för detta, utan man måste själv söka upp det man vill ha reda på via nätet. Det vart en ahaupplevelse för mig att det på arbetsplatsen skall finnas tillgång till detta. På mina tidigare arbetsplatser antar jag att det funnits en plats för dessa dokument, jag har dock aldrig vetat var, eller lagt någon speciellt stor vikt på att ta reda på var de skulle finnas.

Källor:

Bok: Allmän arbetsrätt, skriven av Niklas Bruun och Anders von Koskull, utgiven 2006

www.finlex.fi